Alla texter på denna sida är hämtade från SBK:s hemsida.

BRUKS OCH IPO

Svenska Brukshundklubben arrangerar årligen över 8 000 bruksprov runt om i landet. För att få delta i bruksprov måste hunden vara registrerad i Svenska Kennelklubben. I fyra olika klasser, från appellklass till elitklass, prövas hundens färdigheter. Gemensamt för de olika nivåerna är att hunden prövas dels i lydnadsprov, dels i fältprov. Årligen arrangeras SM i bruksprov dit landets bästa ekipage kvalificerar sig.

Lydnadsprogrammet i bruksprov

Lydnadsprogrammet är en obligatorisk del i bruksprovet som alla ekipage genomför. På den enklaste nivån, appellklass, genomför ekipaget grundläggande lydnadsmoment såsom att gå fot, gå före, inkallning, apportering, hopp och platsliggande. För varje klass ökar svårighetsgraden.

Bruksprovsgrenar

Förutom lydnadsmomentet genomför alla ekipage en specialgren (fältprov). Det finns fyra specialgrenar; skydd, sök, spår och rapport. Alla specialgrenar skiljer sig åt och ställer olika krav på hunden. Vill man träna och tävla i Bruksprov kan man alltså hitta en gren som passar hunden speciellt bra.

Svenskskydd

Skyddshunden tävlar i grenen som kallas för Svenskskydd. Här iscensätter man ett angrepp där hunden ska försvara och skydda sig och sin förare. Hunden ska också visa att den klarar att förfölja, gripa och bevaka en figurant.

I skydd får bara bruksraser tävla och det krävs en speciell licens för att få tävla. Skydd är en tuff sport som är spännande att titta på. Hundarna kan se farliga ut, men rätt tränade hundar är snälla familjehundar som ser skyddet som sin favoritlek.

Sök

Sökhunden har utvecklats från sjukvårdshundar som i början av 1900-talet användes för att leta rätt på skadade personer i krigshärjade områden. Idag används sökhunden vid till exempel skallgång efter försvunna personer. I den här grenen får alla hundar som är registrerade hos Svenska Kennelklubben tävla och det finns fyra svårighetsgrader som är uppdelade i klasser; appellklass, lägre klass, högre klass och elitklass. I elitklass ska sökhunden leta rätt på tre personer i ett starkt kuperat skogsområde som är 100 meter brett och 300 meter långt.

Spår

Spårhunden ska följa ett spår där en människa har gått.

Spårhundens färdigheter är mycket användbara och används flitigt av både polis och militär, men också av jägare där jakthundar tillämpar samma princip för att spåra vilt. Bland bruksgrenarna är spår den vanligaste. Precis som med sökhunden får alla registrerade hundar tävla. Även här finns det fyra olika klasser som skiljer sig i svårighetsgrad. I elitklass ska hunden följa ett spår som är cirka 1 500 meter långt och som är upp till två timmar gammalt.

Rapport

Rapporthunden användes ursprungligen i försvaret för att springa med meddelanden mellan olika förband. De meddelanden som skulle skickas fanns i en behållare som var fäst vid hundens halsband. I den här grenen sätts hundens alla sinnen på prov då den ska klara att springa självständigt en längre sträcka och snabbt kunna spåra och hitta sin förare. Denna tränings- och tävlingsform är socialt inriktad, då den kräver att två personer deltar. I elitklass springer hunden sammanlagt över sex kilometer.

IPO, BSL och FH

Svenska Brukshundklubben har även tävlingar i IPO (Internationell Prövningsordning) som är en kontinental variant till vår skyddshund. I IPO ingår skyddsarbete, spår och lydnad. Det är främst våra rasklubbar som arrangerar tävlingar i IPO. I BSL (Brukshundprov Spår Lydnad) ingår endast spår och lydnad. FH (Brukshundprov Spår) är ett rent spårprov.

LYDNAD

Att träna och tävla i lydnad är roligt både för dig och hunden. Det är inte bara kul att träna tillsammans med sin hund, man har även nytta av träningen i vardagen.

I lydnadsprov tävlar man med hunden i fyra olika klasser där svårigheterna ökar successivt. Den lägsta klassen består av grundläggande moment såsom fotgående med och utan koppel, hopp och platsliggande. Årligen arrangeras SM i lydnadsprov.

De flesta tävlingar går i Svenska Brukshundklubbens regi men lydnadsprov förekommer även hos andra specialklubbar och i samband med utställningar.

Eftersom de tävlande hundarnas storlek kan variera har man anpassat vissa moment. Ett exempel är hoppmomentet där hundens ska hoppa över ett hinder, där hinderhöjden är anpassad till hundens storlek.

Alla hundar som är registrerade hos Svenska Kennelklubben har rätt att delta i lydnadsprov. Sedan 2008 kan även oregistrerade hundar tävla genom att ansöka om en speciell tävlingslicens.

Bilden föreställer Kristina Sydorw & Nimbus.

AGILITY

Agility är den snabbast växande hundsporten i Sverige och trots att sporten inte funnits så länge här, skördar vi framgångar både på internationella tävlingsarenor och på träningsbanorna runt om på landets brukshundklubbar.

Agility handlar om att på kortast möjliga tid och utan fel eller vägringar ta sig igenom en hinderbana. Sporten visades första gången vid en stor hundutställning i England år 1978. I mitten av 1980-talen introducerades agility i Sverige, och sedan 1987 är det en officiell hundsport med bl.a. Svenska Mästerskap och championat.

I agility kan man tävla både individuellt och i lag. Tävlingarna är öppna för alla hundar över 18 månaders ålder. Agility är en modern och publikfriande tävlingsform. Det går fort mellan slalompinnar, på vippbrädor, genom tunnlar och över hinder. Oftast är hunden lika förtjust som publiken, och förhoppningsvis hinner även föraren med i de snabba turerna.

Agility är roligt för alla, och när det är som bäst är det också en uppvisning i avancerad lydnadsdressyr. Agility bygger på ett gott samarbete mellan hund och förare. Ofta läggs mycket arbete på att motivera hunden för att nå en positiv och glad lydnad. I agility får man ofta motivationen gratis genom att hunden arbetar fritt och mot nya, spännande utmaningar. Dressyrarbetet handlar här om att balansera explosivitet, fart och precision. Agility är ett bra sätt att få god kontakt med sin hund, och förare och hund har roligt tillsammans.

För att gå kurs bör hunden vara minst ett år gammal och ha vuxit färdigt. Hunden bör ha en god grundlydnad innan den går på agilitykurs.

Bilden föreställer Marie Brännman Karlsson & Mach.

RALLYLYDNAD

Rallylydnad är en sport som har tagit hundsverige med storm och snabbt blivit omåttligt populärt.

Sporten bygger på att hund och förare genomför en bana med 12-20 moment beroende på svårighetsgrad. Varje moment illustreras av en skylt som med text och bild beskriver hur övningen ska utföras.
Totalt finns det ca 70 moment i fyra klasser: Nybörjare, Fortsättning, Avancerad och Mästare.
Banan bestäms varje tävling av domaren och ska, efter banvandring, genomföras utan instruktioner från någon funktionär.

Domaren bedömer ekipaget medan de genomför banan, man börjar med 100 poäng från vilka avdrag görs. Föraren får gärna prata, uppmuntra, klappa i händerna eller använda andra verbala uppmuntrande förstärkningar i syfte att uppnå bästa möjliga resultat. I rallylydnad krävs inte ett perfekt fotgående, men det ställer höga krav på samarbete och kontakt. Det är inte tillåtet att ge hunden tillrättavisande, åthutande eller för hunden obehagliga kommandon. Föraren får heller inte medvetet vidröra hunden.

Rallylydnad är en perfekt aktivitet för den vanliga familjehunden och bygger på glädje och samarbete – dessutom är det en underhållande hundsport att titta på. Via träningen ger rallylydnaden dig och din hund en bättre kontakt och du får en hund som är lydig, följsam och samarbetsvillig. En sådan hund fungerar lika bra i hemmiljö tillsammans med familjen som på offentliga platser eller tillsammans med andra hundar. Vår erfarenhet visar också att en hund som får arbeta tillsammans med människor mår bättre och är lyckligare. Då rallylydnad inte är fysiskt krävande passar det också för både äldre hundar och förare.

PATRULL

Svenska Brukshundklubben utbildar patrullhundar och förare till Försvarsmakten. För att de medlemmar som valt att intressera sig för denna verksamhet skall få ytterligare möjligheter att aktivera sig och sina hundar har tävlingsgrenen bruksprov patrull införts.

Tidigare kallades grenen för bruksprov bevakning, men bytte namn till bruksprov patrull 2011.

Grenen är relativt ung men börjar intressera fler och fler medlemmar. Grenen består dels av fältprov och dels lydnadsprov. Man kvalificerar sig till tävlan i grenen genom att uppnå kvalificeringspoäng i appellklass eller genom att utbilda och certifiera hunden som patrullhund. Certifierade hundar har alltid företräde till proven. Mästerskap i form av Försvarsmaktsmästerskap anordnas årligen.

Obligatoriskt lydnadsprogram

Lydnadsprogrammet är en obligatorisk del i bruksprovet och svårighetsgraden ökar för varje klass.

Patrullering med spårupptag

Spår föregås av patrullering med spårupptag. Hunden föres i koppel och skall under patrulleringen markera och ta upp ett spår. När hunden spårat en kortare sträcka i koppel beordras föraren göra halt. Ekipaget skall lugnt avvakta till dess att tävlingsledaren ger order om att byta till sele och spårlina och därefter fortsätts spårarbetet. Markering och upptag av spår efter person är en mycket viktig förmåga för en tjänstehund och användes mycket ofta av både försvar och polis.

Spårning

Spårarbetet genomförs i sele och lina. Spåret har gåtts av en person. Längd och ålder på spåren varierar mellan klasserna. I spåret placeras apportföremål av olika material som hunden skall markera och som föraren redovisar vid spårets slut.

Patrullering

Föraren patrullerar en sträcka med hund, längden varierar mellan klasserna. Figuranter placeras på ömse sidor av patrullsträckan. Hunden skall markera figuranterna antigen genom luftvittring eller med hörseln. En figurant är placerad så att vittringen av denna förflyttar sig in över patrullstigen och den andra på motsatta sidan är i rörelse för att hunden skall uppfatta de ljud som figuranten åstadkommer. Avståndet till figuranterna blir längre ju högre upp i klasserna man tävlar.

MH och KORNING - Hundars mentalitet

Svenska Brukshundklubben är en föregångare vad gäller att utveckla tester för att få bättre kunskap om hundars mentalitet. Resultaten från våra tester hjälper inte bara oss att förbättra vårt avelsarbete utan också forskningen att förstå hundars mentalitet.

Mentalbeskrivning Hund (MH)

Mentalbeskrivning Hund (MH) är den testform som används för att få en bra bild av hundarnas mentalitet. Den här testformen har också rönt ett stort intresse utanför Sverige. Alla hundägare har möjlighet att anmäla sin hund till MH och de ger hund-ägaren en bra bild av vem hunden är i andra änden av kopplet.

För att uppnå de höga krav som Svenska Brukshundklubben ställer på bruksrasernas avelsprogram finns det krav på att hundar (över 18 månaders ålder) har genomgått MH om man t ex vill tävla Bruksprov, genomföra tjänstehunds-utbildning eller bedriva avel.

MH har genomgått omfattande undersökning i flera omgångar av forskare, vilket resulterat i en unik sammanställning över beskrivna hundar. dessa utgör ett bra underlag när rasklubbarna gör utvärderingar på sitt avelsarbete.

MH är inget test där hunden blir godkänd eller underkänd, utan är en beskrivning som protokollförs.

Korning

Korning utvecklades som kontrollfunktion för brukshundar för länge sedan och innehöll från början tre delar, en mentaldel, en exteriördel och en veterinär kontrolldel (HD-röntgen). Idag har man skilt på kontrollerna och veterinärkontrollen är en egen del och våra prov en annan del. Idag ingår en mentaldel och en exteriördel.

SBK:s korningsdiplom tilldelas  tik med minst fem korade avkommor, hane med minst 15 korade avkommor och uppfödare med minst 10 korade avkommor. Diplomet söks via rasklubben som verifierar uppgifterna och skicka ansökan till SBK. 
Diplom till enskilda hundar finns inte hos SBK men många rasklubbar gratifierar hundar som korats genom diplom.
Korningen är öppen för SBK:s raser.   

(SSPK - Schanuzer-Pincherklubbens raser är de enda utanför SBK som kan arrangera korning  och dessa korningar är öppna endast för klubbens raser)

Mentaltest

Mentaldelen kallas i dagligt tal för mentaltest. Hunden måste vara mellan 18 och 48 månader för att delta. Mentaltesten innehåller delar såsom samarbete, social själv-säkerhet, rädslor etc. Två domare bedömer hunden utifrån ett poängsystem och hunden får godkänt eller icke godkänt.
Från 2012-01-01 är mentaldelen uppdelad i två delar där minimipoäng måste finnas i båda delarna för att bli godkänd.

Exteriörbeskrivning

En exteriörbeskrivare eller en exteriördomare går igenom hunden och bedömer hur den ser ut utifrån rasstandarden (ett dokument som beskriver hur en ras ska se ut). Beskrivaren fyller i ett omfattande protokoll. antingen blir hunden godkänd eller icke godkänd på exteriördelen.

Om hunden blir godkänd i både mentaldel och exteriördelen erhåller hunden titeln korad vilket är mycket meriterande.